Jag var pigg som en nötlärka när jag vaknade i morse. Men det var inte till ljudet av en väckarklocka, utan till av ljudet av två rumskamrater som stökade runt. Dom skulle tydligen också fara på Sluppgångssaffari. Men dom tyckte visst det var smart att stiga upp 02:30, en halvtimme innan vi skulle samlas. Så det var väl bara att slänga på sig paltorna och skutta ner till receptionen och plocka på sig sin lunchlåda för dagen.
När jag står och pratar med lite folk på hostelet så ser jag ett mörkhårigt yrväder flänga förbi och in bakom bardisken. Ansiktet kändes igen och visst var det väl My som jag träffade i Langkawi, Malaysia, för två år sedan! Världen är en bra allt liten plats. Så på den 1,5 timme långa bussfärden till nationalparken fick jag äntligen vara den dryga högljudda Tysken som babblar oavbrutet (Fast ...den dryga högljudda Svensken i mitt fall då). Kan tänka mig att våra trötta medresenärer var allt annat än imponerad över vårt "catch up"-samtal.
Väl på plats i den kolsvarta nationalparken så kom det fram en övertaggad guide som samlade ihop alla till en grupp. Hans övertaggning visade sig bero på att detta var den första soluppgången som faktiskt skulle vara synlig på över 2 månader (hade varit lite halvtaskiga morgnar på senaste) . Att det dessutom var fullmåne och stjärnklart gjorde det inte sämre.
Soluppgången var i en klass för sig. Djungel så långt ögat kunde nå och med ett gäng Mayan-tempel som stack upp bland trädtopparna.
Efter soluppgången så knatade vi runt i nationalparken och kollade in alla tempel från marknivå. Riktigt fräck upplevelse!
Nu börjar det bli dags att tagga till och få ihop ett gäng som vill följa med ut på en Pub Crawl. Kan bli en trevlig afton detta!
Imorgon kl 08:00 går bussen ner till Lanquin där vi ska spendera ett gäng dagar med grottutforskning, tubing och vattenfallskik!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar